En ny ljudkravsstandard för en ny tid

Från och med april 2023 gäller en ny ljudkravsstandard för verksamhetslokaler (SS 25268). En medlem av gruppen primära författare bakom standarden är PE Teknik & Arkitekturs Bo Gärdhagen, som inom arbetet har ansvarat för flera olika utredningar. Vi ställde några frågor till honom om arbetet och den nya standarden.

Varför behövdes en ny standard?
– Dels har sätten vi utformar och inreder lokaler på förändrats mycket under de drygt 15 år som har gått sedan den förra utgåvan av ljudkravsstandarden för verksamhetslokaler kom ut. Den byggde dessutom i sin tur på hur lokaler såg ut för 25 år sedan, då den första standarden togs fram. På den tiden hade vi långa korridorer längs vilka det låg kontors- och mötesrum utplacerade. I dag har vi ofta helt andra förutsättningar för ljudmiljön. Dels har vi också i många projekt kunnat se att den tidigare standarden misstolkats och då lett till onödigt dyra lösningar eller bristfällig ljudmiljö.

Vad har ni då försökt att uppnå istället?
– Den gamla standarden utgick som sagt ifrån de behov som finns i rum angränsande till en korridor. I dagens mer organiska planlösningar kan mötesrum lika gärna vätta mot öppna kontorslandskap som mot en korridor och dessa miljöer kan dessutom skilja sig mycket åt sinsemellan beroende på vilka aktiviteter de huserar. Det har lett till ständiga undantag från irrelevanta krav i den gamla standarden. Vi insåg därför att vi med den nya standarden borde tänka om och börja från grunden. Kärnan i förändringen har varit att få rätt krav på rätt plats genom att utgå från behoven av ljudegenskaper i och mellan olika specifika miljöer.

Vad innebär det?
– Att fokus för ljudkraven i den nya standarden ligger på upplevd ljudmiljö kopplat till den funktion som ett utrymme har i den aktuella verksamheten, snarare än på val av vägg-, glas- och dörrtyper. Vi har specificerat krav på ljudnivåskillnad mellan rum, snarare än på hur ljudisolerad en väggyta ska vara. Rum kategoriseras efter vilken utrymmesfunktion de har, både vad gäller högljuddhet och känslighet för störningar. Sedan ser man vad det innebär för behoven av ljudisolering rummen emellan. Med fokus på varje rums akustiska behov blir det lättare att få rätt krav på rätt plats utan vare sig under- eller överdimensionering.

Vilka är de viktigaste skillnaderna jämfört med den tidigare standarden?
– De tidigare fyra ljudklasserna som gick från A till D har ersatts av de två kravnivåerna Grundläggande krav och Utökade krav. Såväl Ljudklass A som Ljudklass D användes knappast och vi såg dem som överflödiga. Den nya nivån Grundläggande krav motsvarar i stort sett klass C och med Utökade krav ville vi uppnå en större skillnad i upplevelse än vad som tidigare funnits mellan klass C och B. Vi har också förtydligat innebörden av sekretess – att det som sägs i rummet absolut inte får röjas. När målet är att samtal normalt inte bör uppfattas på andra sidan av väggen kallar vi det nu istället för samtalsskydd.

– Tidigare fanns ljudkraven i viss mån utspridda över dokumentet, men i den nya utgåvan presenteras samtliga krav tydligt samlade, vilket minskar risken för misstolkning och felaktiga svar. Alla krav redovisas nu i tabell, i fotnot till tabell eller i direkt anslutning till tabell. Samtidigt är det fortfarande viktigt att läsa de inledande textavsnitten där en hel del förmildrande omständigheter och förtydliganden förklaras, vilka i vissa fall kan tillåta mindre strikta krav och därmed möjligheter till kostnadsbesparingar.

– Gränsdragningen mellan entreprenör och byggherre har också blivit mycket tydligare vad gäller möbleringens påverkan på rumsakustiken. I syfte att bidra till en mer jämlik skola finns det dessutom nu bara en kravnivå för skollokaler, vilken motsvarar en god ljudmiljö för lärande.

Vad kan standardförändringen betyda rent praktiskt i projekten?
– Med den nya standarden minskar både möjligheterna och anledningarna till att göra undantag från reglerna. Eftersom man utgår ifrån upplevd ljudmiljö blir det lite mer av en process att gå från planlösning till krav på byggnadsdelar. Det är inte bara att titta efter i tabellen, utan kräver lite mer projekteringsarbete av akustikerna, framför allt nu i början när allt är nytt. Å andra sidan så bör den totala byggkostnaden för att uppnå en viss önskad ljudmiljö minska, eftersom rätt dimensionerade krav ställs för respektive plats.

– För komplexa miljöer, som till exempel stora idrottshallar, föreläsningssalar eller utrymmen med extra höga ljudnivåer, gäller det att en särskild akustisk utredning ska göras på ett fackmässigt sätt, i syfte att ta fram specifika krav och åtgärder.