Återbruk en lågt hängande hållbarhetsfrukt

Cirkularitet och ökat återbruk blir en av nycklarna för att klara klimatmålen. För bygg- och fastighetssektorn ändrar det förutsättningarna för planering, projektering och genomförande av såväl ny- som ombyggnation. Samtidigt finns starka incitament för förnyelse inte bara miljömässigt, utan också ekonomiskt. Det rör sig nu snabbt i branschen på området.

Omställningen av samhället till en hållbar utveckling som minskar klimatutsläppen och uttaget av resurser medför stora krav på förändring. En viktig del i detta handlar om cirkularitet, vilket innebär att produkter och material behöver återbrukas i mycket högre grad än tidigare. PE verkar aktivt för samverkan, kunskapsdelning och förändrade arbetssätt som kan möjliggöra den nödvändiga omställningen inom bygg- och fastighetssektorn, bland annat genom medlemskap i den gemensamma arenan för cirkulärt byggande CCBuild.

Arkitekten Ragnar Skare har erfarenhet av flera projekt där återbruk utgjort en viktig del och är nu, för PEs räkning och via CCBuild, involverad i ett forsknings- och utvecklingsprojekt som drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet med syftet att underlätta projektering med återbruk. Vi bad honom berätta om utvecklingen på området och vilka utmaningar och möjligheter som finns.

Till att börja med, varför är det så viktigt att arbeta med återbruk?
– Klimatfrågan är en gigantisk samhällsutmaning som måste angripas från alla möjliga håll. EUs så kallade gröna giv innefattar till exempel att ekonomin måste blir cirkulär i mycket högre grad. Återbruk inom byggnation är helt enkelt en naturlig del av det stora arbete som måste till för att klara klimatmålen och leva upp till Parisavtalet. Särskilt som potentialen är stor att minska koldioxidutsläpp, avfall och – glädjande nog – även kostnader.

– I en IVL-studie från 2017-18 påvisades till exempel att återbruk av inredning och interiöra byggprodukter vid ombyggnation av kontor i Sverige skulle kunna stå för en årlig besparing på 25 000 ton avfall, 43 000 ton koldioxidekvivalenter och 1,3 miljarder kronor i kostnader inklusive transporter, mellanlagring och inventering. Det motsvarar cirka 30 procents reduktion av utsläpp respektive 60 procent lägre inköpskostnad jämfört med att köpa in allting nytt.

Så det handlar egentligen om lågt hängande frukt?
– Precis, i grund och botten är återbruk attraktivt för branschen. Man vinner trefalt, i minskade klimatutsläpp, i minskat avfall och i reda pengar. Därför borde det vara lätt att få med alla parter i arbetet. Jag skulle också påstå att branschen i stort har greppat detta. Intresset växer hela tiden, utvecklingen går fort och på bara några år har vi gått ifrån att det här var något mycket speciellt till att återbruksfrågor dyker upp i stort sett i vartenda projekt. Samtidigt gäller det att förstå omfattningen av det arbete som behöver läggas på att få till detta på ett bra sätt. Det krävs tydliga målsättningar från början i projekten och att man tar höjd för arbetet i sin tidplan.

Vilka är då utmaningarna i att projektera med återbruk?
– Även om det finns stor sparpotential i att slippa köpa nya produkter och material, så innebär återbruk samtidigt visst merarbete vad gäller inventering och projektering. Man behöver ju noggrant gå igenom vad som kan återbrukas eller ej, med hänsyn tagen till kvalitet, tekniska krav enligt olika regelverk och eventuell förekomst av olämpliga ämnen. Produkter och material behöver också mellanlagras och hanteras med försiktighet under hela processen. I och med att det inte funnits någon verklig praxis och standardiserade arbetsmetoder att utgå ifrån, har vi i de projekt jag jobbat i varit tvungna att vara innovativa i projekteringen. Vi har själva fått hitta fram till bra processer, sätt att dokumentera och olika parametrar att fånga upp.

Men samtidigt sker det framsteg?
– Ja, i dag ser vi en snabb utveckling på flera fronter inom återbruk. Innovation pågår på många områden. Arbetet effektiviseras, det finns mer av standardisering och det tillkommer hela tiden fler goda exempel att inspireras av. Det dyker också upp företag specialiserade på hanteringen av mellanlagring, marknadsplatser där det går att köpa och sälja begagnade produkter och appar som gör det möjligt att inventera mycket effektivare och snabbare. Branschen driver dessutom på för att lagsstiftning och regelverk ska utvecklas för att underlätta återbruk. Sedan ska man heller inte glömma att projektering kan vara nog så snårigt även när allt är nytt, så man ska inte överdriva den extra bördan.

Vad är nyckeln till framgång?
– Samverkan i branschen är jätteviktigt. Initiativ som CCBuild samlar många stora aktörer och spelar en stor roll för att bygga upp en gemensam kunskapsbank och förenkla för alla som vill återbruka. Genom dem tillhandahålls mängder av rapporter, goda exempel inklusive beräkningar av klimat- och kostnadseffekter, guider med mera. De har även tagit fram en inventeringsapp och en marknadsplats.

– Samtidigt tror jag att de allt vanligare miljöcertifieringarna som Miljöbyggnad, Svanen, BREEAM och LEED ökar intresset och incitamenten bland byggherrar och fastighetsägare eftersom det ger möjligheter till förmånligare finansiering, lägre driftskostnader och större attraktivitet på marknaden. För oss arkitekter och installationsprojektörer gäller det att hitta fram till nya processer som blir en effektiv basstandard att utgå ifrån.

Hur ligger Sverige till internationellt?
– Tittar man generellt på hur vi står oss vad gäller den cirkulära ekonomin så ligger vi i ett europeiskt perspektiv någonstans i mitten, även om det globalt sett innebär en bra placering. Länder som Tyskland, Nederländerna och Frankrike, men även Danmark, slår oss. Jag tror det är viktigt att blicka så brett som möjligt och även snappa upp innovationer från utlandet, trots att våra byggregler och arbetsmetoder förstås skiljer sig åt en hel del. Genom sin gröna giv och taxonomin skulle jag säga att EU också spelar en väldigt positiv roll i hela klimatomvandlingen, inklusive ökat återbruk.

Vad är det PE gör i IVL-projektet?
– FoU-projektet är en del i ansträngningarna att hitta standardiserade och smarta sätt att jobba. Dess syfte är att ta fram metoder och digitala verktygskopplingar som underlättar att projektera med återbruk. Tanken är att återbrukade produkter ska integreras i samma arbetsflöde som vid projektering av nyproducerade och därmed ska arbetssätten bli enklare och mer kostnadseffektiva. Vår roll på PE är att genomföra fallstudier, delta löpande i diskussioner och möten samt utvärdera de metoder som tas fram.

Vägen till ökat återbruk

• Samverkan och kunskapsdelning i branschen
• Anpassning av regelverk och lagstiftning
• Utveckling av nya processer och effektiv basstandard
• Miljöcertifieringar, samt EU-taxonomi och andra EU-initiativ driver på