Att inventera status på betongen sparar pengar vid renovering
Att betong är världens mest använda byggmaterial är ingen slump. Men i utsatta miljöer slits även detta stryktåliga material och kan kräva renovering. För kostnadseffektiva lösningar bör man se till att få kunskap om betongens status innan problemen växer sig för stora.
Genom statusbesiktning med rätt undersökningar kan PE:s konstruktörer och betongexperter planera för rätt åtgärder på rätt plats och en kostnadseffektiv renovering.
Att utför renoveringsåtgärder där det verkligen behövs och i rätt tid kan spara mycket pengar och förlänga livslängden för er fastighet.
Rätt miljö och förvaltning
Med betongstommar får man robusta byggkonstruktioner med lång livslängd. De tål höga laster och klarar långa spännvidder, vilket öppnar för flexibla planlösningar inne i huset. Dessutom blir underhållsbehoven små, i varje fall i rätt miljö och med rätt förvaltning.
Det finns också utmaningar med detta byggmaterial i och med att cement är en av dess nödvändiga ingredienser.
– Nyproduktion av cement står på egen hand står för cirka sex procent av världens totala koldioxidutsläpp och fyra procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser, säger Johanna Silvemark, byggnadskonstruktör på PE i Stockholm.
Det finns numera klimatförbättrad betong på marknaden, där alternativa bindemedel används för att minska utsläppen. Ett sådant exempel är flygaska, en slaggprodukt från järnproduktion.
– Detta är något vi i princip alltid föreskriver i våra projekt. Mycket forskning pågår också för att på sikt hitta vägar mot klimatneutral betong.
Tar tillbaka CO2
En intressant egenskap hos betong är samtidigt att den faktiskt tar tillbaka en del av koldioxiden när den står i kontakt med luft. Processen kallas karbonatisering är en mycket långsam process som fortskrider under hela betongens livslängd.
Fenomenet är ett starkt argument för att fortsätta att bruka betong så länge som möjligt när den väl har tillverkats och om möjligt återbruka betongelement.
Karbonatiseringen har dock även en annan konsekvens som i vissa miljöer kan orsaka utmaningar.
När betongen är ny har den högt pH-värde vilket gör att armeringen som är inbäddad i den skyddas från att rosta. Men i takt med att koldioxid absorberas sjunker pH-värdet och skyddet försvinner.
I torra miljöer är detta inget problem, men om betongen utsätts för fukt börjar armeringen att rosta. På sikt försämrar det bärigheten och kan orsaka sprickor och att bitar av betong spjälkas loss.
– En ännu värre fiende till betongen är klorider, det vill säga salter. Inte minst är det ett problem i badhus och i garage där tösalter kommer in med snö och smältvatten. Om dessa tränger in i betongen och kommer i kontakt med stål så ökar korrosionshastigheten även om betongen fortfarande är basisk, det vill säga inte så gammal, säger Johanna Silvemark.
Ju tidigare man kommer in och ser att betongen är utsatt, desto bättre.
Att vänta för länge straffar sig
Många byggnader lider av underlåtenhetssynder från tidigare årtionden då branschen inte var lika vaksam mot hoten i utsatta miljöer.
Garage byggdes utan skyddande tätskikt för att man såg betong som tåligt och mer eller mindre outslitligt. Det gäller också balkonger, gårdsbjälklag och andra utomhuskonstruktioner som utsätts för väder och vind. Ofta har fastighetsägare också brustit i kontroll av konstruktionens status och inte vidtagit förebyggande åtgärder i tid.
– Vi på PE ser det i många inventeringar av byggnader från 1960-talet, men även i garage under mark från 1980- och 1990-talen och som ibland har sämre status än äldre konstruktioner. Kostsamma och omfattande betongrenoveringar kan undvikas genom att till att förebygga genom att skydda konstruktionen på rätt sätt för den miljö som råder.
– Man tjänar ingenting på att vänta med inventeringar och utredningar. Ju tidigare man kommer in och ser att betongen är utsatt, desto bättre. Då kan man med små åtgärder förebygga problemen och spara stora kostnader, säger Johanna Silvemark.
Hon understryker vikten av att utreda ordentligt för att undvika att göra fel. I ett exempel hon refererar till hade fastighetsägaren nöjt sig med att fräscha upp sitt slitna garage med ett nytt tätskikt på grundplattan, vilket kapslade in saltet som trängt in i betongen och därmed accelererade problemen.
Resultatet blev en mycket mer omfattande renovering än vad det hade varit om det utretts rätt från början.
Noggrann analys lönar sig
PE:s byggnadskonstruktörer kan hjälpa kunder redan från när de börjar fundera på betongens status i en byggnad eller annan konstruktion, med tidig utredning följt av besiktning och eventuell provtagning.
Allt detta sammanställs i en rapport som blir grunden för hur man går vidare. Vid en renovering hjälper PE också till under projekteringen, projekterar lösningarna och är med under hela byggnationen.
Vid behov kan också en av PE:s skyddsrumssakkunniga konstruktörer tas med i teamet, vilket aktualiserats alltmer på senare år på grund av det rådande säkerhetspolitiska läget.
PE har hög kompetens och stor erfarenhet av hur betong fungerar som byggmaterial och kan ta ett helhetsgrepp även med byggnadens funktion och lastbärande system, konstaterar Johanna Silvemark.
– En lösning måste vara baserad på rätt fakta. Det är inte en bra idé att bara göra en liten utredning på en liten del och spara resten till fler skador börjar synas. Snarare går det att tjäna på att göra noggranna undersökningar mer i detalj och planera för rätt åtgärder och kommande behov.
– Helst gör vi på PE inventering och provtagning själva inför att vi ska projektera en lösning eftersom vi som konstruktörer också vet vad vi ska titta på och var. Vi tar reda på vilka som är de kritiska konstruktionerna och får ett bra underlag för att ta fram rätt lösningar som blir kostnadseffektiva över tid.
Vid provtagning och analys av betong borrar man små hål i betongen på utvalda platser. Det är inget större ingrepp och kan ske med pågående verksamhet.
Rätt åtgärd på rätt plats
Mycket kan skilja sig mellan olika delar av en konstruktion, så det är viktigt att göra rätt åtgärd på rätt plats. Där det är nödvändigt kan kloridförorenad eller karbonatiserad betong behöva bilas bort och lagas och armeringen rengöras från rost eller kompletteras.
Genom moderna metoder och med rätt förutsättningar går det också i vissa fall att välja andra, mindre omfattande åtgärder.
Om det finns klorider i betongen, men det ännu inte hunnit påverka armeringen kan så kallat katodiskt skydd användas. Principen bygger på att skapa en elektrokemisk process mellan stålarmeringen och någon form av offerskikt vilket gör att korrossionen i armeringen avstannar.
– På så vis kan vi undvika renovering och stora kostnader för stämpning och vattenbilning eftersom metoden inte kräver ingrepp i den bärande konstruktionen. Det kan innebära jättestora besparingar.
När betongarbetet är klart är det viktigt att även åtgärda de brister som bidrog till att problemen uppstod från början, påpekar Johanna Silvemark. De nya konstruktionerna behöver skyddande ytskikt för att förebygga framtida problem.
– Både när man bygger nytt och renoverar är det avgörande att inte spara på tätskikten och andra skyddande detaljer av betongkonstruktioner i utsatta miljöer. Det blir både mer ekonomiskt och hållbart på lång sikt.
Har du behov av hjälp kring betongrenovering?
Kontakta
Johanna Silvemark
073-899 92 72