2021-09-14 | Nyheter

”Samverkan är avgörande för levande och hållbara stadskärnor”

Louise Eklund arbetar som strateg inom samhällsutveckling på PE och nyligen var hon inbjuden som talare på Svenska stadskärnors och Sveriges Centrumutvecklares seminarium för hållbara och attraktiva stadskärnor. Louises budskap var tydligt – vi måste bli bättre på samverkan om vi ska kunna nå Agenda 2030-målen.

Varför är stadsutveckling viktigt för att vi ska kunna nå Agenda 2030-målen?
Våra städer innehåller många utmaningar kopplade till Agenda 2030-målen; alltifrån hälso- och trygghetsrelaterade faktorer - till miljöproblem som exempelvis omfattande utsläpp och hög energiförbrukning. Därför är det just i städerna som vi har stora möjligheter till att ställa om och driva på en hållbar utveckling. Städer är en plats där människor lever och verkar dygnet runt, så här behöver vi få till en helhet socialt, ekonomiskt och miljömässigt för att främja människors trygghet och välmående - utan att tära på jordens resurser. Jag skulle vilja säga att stadsutveckling är själva grunden till det här. Hur vi bygger nytt, förvaltar samt utvecklar befintliga fastigheter och vad vi fyller byggnaderna med inuti och omkring lär spela en stor roll i om vi kommer kunna uppnå Agenda 2030-målen.

Du talade nyligen på Svenska stadskärnors och Sveriges Centrumutvecklare seminarium för hållbara och attraktiva stadskärnor, vad handlade din presentation om?
Jag fokuserade på vikten av samverkan mellan de olika aktörerna som tillsammans skapar en stadskärna. Hur fastighetsägare, kommersiella hyresgäster och kommunen behöver ta ett helhetsgrepp för att stärka stadskärnorna hållbarhets- och attraktionsmässigt. Jag ville också peka på hur viktigt det är att ha etableringsstrategier, samt hur multifunktionella ytor kan fungera som smarta lösningar för att klimatsäkra staden samtidigt som det utgör spännande ytor för invånarna. Alla dessa aspekter och några till är möjliga att agera kring i citysamverkan.

Hur kan aktörerna samverka?
Det är allt från det visionära, att skapa miljöer för alla invånare, möjliggöra för multifunktionella ytor, stärka det hållbara utbudet, till att främja en grön och resilient stad. Inom dessa kategorier föreslås bland annat att skapa möjligheter för kultur- och sinnesupplevelser, att samordna leveranser och bortförsel av restavfall, till att öka serviceutbud som bidrar till en cirkulär konsumtion. Jag vet att många stadskärnor redan gör flera insatser som går att koppla till det jag nämnt, men nu måste vi växla upp.

Du jobbar på PE samtidigt som du studerar, hur går det att kombinera mastersstudier med jobb på PE?
Det går jättebra! En av nycklarna är att anpassa jobbtimmarna utefter studierna, så att det blir en bra arbetsbelastning. Nu har jag varit med i snart ett år och att få jobba praktiskt inom samma område som jag studerar tillsammans med mina grymt kompetenta och inspirerande kollegor har varit så himla givande och roligt!

Vad kommer ditt mastersarbete att handla om?
Min kandidatuppsats skrev jag våren 2020 på Chalmers och den handlade om just stadskärnor och olika hållbarhetsfaktorer som aktörer - fastighetsägare, kommun och näringsliv kan samverka kring. I höst läser jag min tredje termin på mastern och då blir det kurser inom hållbar stadsutveckling på SLU i Alnarp, innan jag påbörjar min masteruppsats vid fakulteten för Urbana studier på Malmö Universitet. Ämnet till min mastersuppsats filar jag fortfarande på eftersom arbetet med den börjar efter årsskiftet – men hållbarhet, samverkan och stadsutveckling kommer absolut vara det övergripande temat.