2020-06-16 | Nyheter

”En skicklig bebyggelseantikvarie skapar förståelse”

Hur går det egentligen till att återbruka tegel i stor skala? Bebyggelseantikvarierna Kristina Wallman och Daniel Eriksson berättar om projektet Pannhuset & Grannhuset i Krokslätts fabriker – en spännande miljö som speglar den stora betydelse som textilindustrin har haft för Göteborg.

Krokslätts Fabriker i Mölndal utgör en blandad stadsmiljö med bostäder, arbetsplatser, butiker, restauranger och caféer. Mitt i området driver fastighetsägaren Husvärden projektet Pannhuset & Grannhuset. Ett tidigare pannhus samt den tidigare elverkstaden och transformatorstationen har rivits och byggs nu upp med det gamla teglet. Om-, till- och nybyggnaden resulterar i cirka 2 000 kvadratmeter moderna kontor. Arkitekter och bebyggelseantikvarier på PE har samverkat för att på bästa sätt ta tillvara kulturhistoriska värden.

Vilka kulturhistoriska värden finns på platsen där Pannhuset & Grannhuset uppförs?
Pannhuset & Grannhuset ingår i bebyggelsesammanhanget Krokslätts fabriker, som är en välbevarad industrianläggning som började anläggas under 1800-talets andra hälft. Fabriken var en av många stora textilindustrier som etablerades vid tiden i Göteborgsområdet. Fabriksområdet, som väl illustrerar industriarkitekturens utveckling med byggnader uppförda med olika takkonstruktioner, varierande tegelfasader och olika tiders fönsterutformning, är skyddat som enskilt byggnadsminne. Fabriksmiljön speglar den stora betydelse som textilindustrin har haft för Göteborg och är både en spännande miljö med stora upplevelsevärden och ett viktigt, bevarat historiskt dokument.

Vilken var er roll i projektet Pannhuset & Grannhuset?
Vi har stått för antikvarisk medverkan genom hela projektet, från start till mål. Vi inledde med att ta fram en rivningsdokumentation inför rivningen av två äldre byggnader, och har sedan arbetat med bland annat inventering av befintliga tegeltyper, riktlinjer för återbruk av befintligt tegel samt framtagning av principer för hur gammalt och nytt tegel kan blandas vid murning av de nya fasaderna. Vi har också bidragit med materialval gällande fogbruk samt tagit fram förslag avseende exempelvis dekormurade partier och utformning av sockel. En viktig del av arbetet har varit att agera bollplank mot arkitekt och entreprenör gällande de olika avvägningar som behövt göras löpande under projektering och entreprenadskede.

Kan ni berätta om några särskilt intressant som ni har stött på i just detta projekt?
Det har varit väldigt spännande att följa dels den storskaliga återanvändningen av teglet, dels återuppförandet och vidareutvecklingen av de äldre strukturerna. Att projektet genomförts med en hög ambitionsnivå har varit av stor betydelse för slutresultatet – det har ju varit oerhört viktigt att de nygamla byggnaderna passar in i den befintliga, känsliga miljön.

Hur går det egentligen till när man återbrukar tegel?
För det första behöver rivningen ske så varsamt som möjligt, för att så många stenar som möjligt skall förbli hela. Om man har att göra med en vägg bestående av murtegel och fasadtegel behöver en sortering därefter ske, där man skiljer på frostkänsligt murtegel och beständigare fasadtegel. I samband med denna sortering måste även tegel i olika storlekar, i det här fallet norskt och svenskt format, läggas var för sig. I detta fall ville man inte blanda samman svenskt och norskt format eftersom stenarnas samtliga mått skiljde sig åt - stenar med olika höjd går helt enkelt inte att kombinera i samma murskift. Tegelstenarna knackas sedan rena från bruk manuellt med murhammare och kvalitetsbedöms. Alltför trasiga eller spruckna stenar sorteras bort, medan de som endast har vissa mindre brister, som inte bedöms påverka funktionen, kan återanvändas. Viss patina på stenen är även en fördel i återanvändandet, eftersom det ger materialet en autentisk dimension som också bidrar till att visuellt binda ihop områdets många äldre tegelfasader.

Berätta kort yrket som bebyggelseantikvarie.
Som bebyggelseantikvarier arbetar vi mycket med att ta fram antikvariska utlåtanden inför bygglov, med antikvarisk medverkan och slutkontroll i byggskedet samt med olika typer av kulturhistoriska kunskaps-, planerings- och beslutsunderlag. Vi jobbar ofta i egna uppdrag, men kopplas även in i större projekt på kontoret när det finns behov av vår specialkompetens. På vårt kontor i Göteborg finns en mängd andra kompetenser som till exempel arkitekter och byggnadsingenjörer.

Vad utgör en skicklig bebyggelseantikvarie skulle ni säga?
Någon som är lyhörd utan att vara mesig, och som lyssnar på sin antikvariska kompass samtidigt som den bidrar till att hitta välfungerande lösningar som kan accepteras från så många aspekter som möjligt i projekt med kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Det är också viktigt att kunna skapa förståelse hos såväl allmänhet som uppdragsgivare för de värden vi jobbar med och har till uppgift att vidmakthålla.

Har ni något drömprojekt?
Kristina: Jag gillar överlag projekt med hög ambitionsnivå, där vi kommer in i ett tidigt skede och har möjlighet att bidra – och påverka – i rätt tid. Detta gäller både ombyggnadsprojekt i intressanta miljöer/byggnader och mer övergripande utredningar av kulturhistoriska värden, det kan vara i landskap, på kyrkogårdar eller i staden.

Daniel: Gärna flera nya projekt som berör återbruk och hållbarhet, det intresserar mig väldigt mycket. Sen skulle jag vilja få möjlighet att någon gång medverka i ett renodlat restaureringsprojekt, varför inte av ett byggnadsminne, där man kan lägga extra stort fokus på att endast använda traditionella material och metoder och grotta ner sig i detaljutförandet.

Tack Kristina och Daniel!

_____

Läs mer om Pannhuset & Grannhuset

Läs mer om PEs erbjudande inom Kulturmiljö